Yes!
Fick just ett mail av Per som säger att jag får skriva översättningstentan här i
Guanajuato i slutet på nov bara jag fixar skrivvakt och så... super sköönt
då slipper jag vänta till juni 2010!
Kanelbullens dag
Ixtapa
03.00 på morgonen/natten lämnade vi Guanajuato i en bil som var välfylld med både passagerare och packning och styrde kosan mot kusten och Ixtapa. Jag försökte sova så gott det gick och på morgonkvisten runt 8 tiden vaknade jag till en underbar utsikt över berg som var täckta med moln som hade sänkt sig över topparna, super fint!
Efter att ha lämnat alla saker i lägenheten och bytt om begav vi oss till stranden för att svalka av oss lite grann. När vi kom till Ixtapas huvudgata förstod jag precis varför det står i guideboken att Ixtapa är en strandort som är uppbyggt bara för turister och att det inte finns en palm som inte står där den ska... det stämmer till punkt och pricka... Detta medför också att det är väldigt dyrt i Ixtapa och som "backpacker" känner man sig inte riktigt hemma....
Hur som helst så var vi väldigt trötta på kvällen så det blev en tidig kväll för att ladda inför söndagen som vi tillbringade på Isla Ixtapa, det bästa med hela helgen! Vi hade köpt ett litet paket som innehöll resan till och från ön, tillgång till solstolar och solsängar, lunch och snorkling. Vi började med att snorkla i 45 minuter, det var första gången jag testade detta och det var lite lustigt i början eftersom jag lyfte huvudet ovanför vattenytan för att andas genom röret... det var som att mitt huvud inte fattade att jag kunde andas genom röret även under vattenytan :P Men efter en stund när man vant sig så gick det bättre och det var kul att se fiskarna som simmade omkring, endel kom jättenära och nästan nafsade på en.... Sedan blev det att slappa en stund i en solsäng med ett lungt hav som utsikt och gröna fina kullar i bakgrunden, hur vackert som helst! Lunchen bestod av guacamole med totopos som förrätt och fiskfilé kryddad med vitlök och lite annat samt ris till huvudrätt, jätte gott var det, fisken kändes riktigt färsk och guiden som var med oss sa att den fiskats från havet dagen innan....
Måndagen regnade det så då gjorde vi inte så mycket alls.. tog det mest lugnt och gick ut på kvällen och tog någon öl bara... tisdagen, hemrese dagen var det givetvis hur fint väder som helst... vi hann i alla fall njuta några sista timmar innan vi packade ihop i lägenheten och gjorde oss klara för att återvända mot Guanajuato. För att inte sitta lika trångt (det var nämligen suuper varmt) satte vi två i bagaget, två i baksätet å så två i framsätet...
Karta!
http://www.facebook.com/photo.php?pid=4149527&l=8c18e00b05&id=694467316
Ni som redan har hunnit kolla in de "gamla" bilderna kan börja på sidan 8, därifrån är det lite nytt och fräscht...
Det jag tyckte var så bra med Resedagboken är att man hela tiden ser en karta och så blir det prickar på de städer som man har besökt... eftersom det inte finns här så har jag fixat en egen så ni kan hålla lite koll på vart det riktigt är vi flänger och far... Det röda krysset under Leon är Guanajuato där jag bor och pluggar... Övriga ringar indikerar städer som vi har varit i. Ringen som ligger lite ovanför Acapulco är Ixtapa dit vi åker inatt :)
P.S de är riktigt kul med era kommentarer, fortsätt gärna med det! D.S
Så var det dags att bege sig igen...
Ni har väl inte missat!?
Ni har väl inte missat detta klipp!?
México City, DF, México... kärt barn har många namn
Palacio Nacional
Hur som helst, för att få lite mer tid här än vi hade i Guadalajara åkte vi redan fredag eftermiddag för att få hela lördagen i México City och sedan tillbringa söndagen i Teotihuacán (det uttalas precis som det stavas). Bussresan tar mellan 4,5 och 5,5 timmar varav ungefär den sista timmen tillbringas i Mexico Citys trafik för att komma fram till norra busstationen. När vi kom fram köpte vi direkt en taxibiljett till hostalet som Lisa hade bokat åt oss och där hon snällt satt och väntade. Hon hade åkt dagen innan för hon ville spendera hela torsdagen på Antropologi museumet. Vi ställde oss i den mil långa kö som var för att få en taxi men det gick oväntat fort eftersom de fyller bilarna så de blir fulla med folk som ska till samma ställe. Vi hamnade med ett äldre par som också skulle in till centrum. Efter ca 3 minuter i taxin blev vi påkörda av en annan mycket större bil com också ville köra i våran fil. De båda bilarna stannade en stund vid sidan av vägen och tittade på den lilla buckla som hade lämnats som bevis i lacken i sidan på vår taxi. Jag hörde inte vad männen sa till varandra, jag såg bara att de tjafsade och helt plötsligt så hoppade han som kört på oss in i sin bil och stack. Jag trodde då (dum som jag är) att allt var löst. Vår chaffis klev också in i bilen och började köra som en galning, korsandes mellan filerna och alla bilar som körde där, rena rallyn. Jag som satt fram och brukar vara lite åkrädd när jag sitter i bilen med mamma hemma i Sverige trodde att jag skulle dö! Jag tänkte att är det såhär de kör bil i Mexico City ska jag aldrid aldrig aldrig mer åka taxi i denna stad! Det som egenlitgen hände var att den andra killen bara hade stuckit och vår chaffis var fly förbannad, när han väl hittat den andra bilen och fått stopp på honom igen slutade också vår vasinnesfärd, tack och lov! Denna gång gjorde de upp, vår chaffis fick 600 pesos och sedan körde han oss till hostalet i lugn och sansad takt *puh*
Eftersom vi kom fram ganska sent gick vi bara och köpte lite vatten innan vi gick och la oss för att vakna pigga och utvilade på lördagsmorgon. Även på detta hostal spelades det höööög livemusik i baren hela natten men sängarna var stora och sköna och toaletten var nyrenoverad och superfräsch. Hostal Virreyes heter det och ligger mitt i Centro Historico, super bra läge och jättefint med reception dygnet runt. Vill man undvika oljudet som försiggår i princip alla fredagar och lördagar är jag rätt säker på att det räcker med att be om ett rum från tredje våningen och uppåt, (vi bodde på första).
Vi började lördagen med att vandra runt lite i Centro Historico, vi stannade till på Zócalo som är ett av världens störtsa torg. Efter lunchen bar det av till mercado Chopo som är en hårdrocksmarknad där det spelas livemusik och säljs mängder av nitarbälten, t-shirts och allt du kan tänka dej i den stilen. Helena var i himmelriket :) Innan middagen tog vi oss tid att se Templo Mayor och sedan var klockan redan fem och alla turistattraktioner hade stängt. Under dagen kom det också fram två tjejer till mig och frågade vilken färg jag hade på håret, jag tänkte guud vilken dum fråga ser de inte de själva!? och svarade lite fåraktigt att jag skulle kalla det mörkblond, nej det vill veta vilket nummer jag hade för deras kompis skulle också vilja färga exakt den färgen: Sorry brudar men detta är tvättäkta!
Döskallar som fanns på en stenbit i Templo Mayor
Efter middagen ögonshoppade vi nån timme, eller Laura köpte lite kläder, innan vi återvände till hostalet igen för att ladda inför kommande dag. Vi planerade mänligen att lämna hostalet redan klockan 08.00 Sagt och gjort. Morgonen därpå blev vi upplockade av en kompis till Laura som tydligen är tvkändis här i México, han jobbar på kanalen Estrellas. Han hade lovat henne att plocka upp oss och ta med oss till Teotihuacán som ligger ca 45 minuter utanför stan med bil. Han kom lite sent men han är ju mexikan så han blev snabbt förlåten, speciellt då han bjöd oss på hela resan samt all mat! Dessutom var han väldigt trevlig och så var det lite kul att de kom fram folk och ville ta kort på sig tillsammans med honom *ler*.
Från vänster; Laura (argentina), Lisa (tyskland), Helena och jag - tjejgänget som åkte till DF
I bakgrunden ser ni "La pirámide del sol" (solpyramiden)
Hur som helst, Teotihuacán var det vi pratade om. Dit åker man då för er som inte vet och tittar på Pyramider som indianstammar har lämnat efter sig. Det är lite svårt att säga exkat vilka eftersom flera har varit där och påverkat. Den ena pyramiden är i alla fall tillägnad solen (Piramidé del sol), det är den som är större och den andra månen (Piramidé de la luna). Det var jättetur att vi kom dit så pass tidigt för mitt på dagen då vi lämnade stället var det så mycket folk att man fick köa i trapporna för att gå upp på dem, vi behövde inte köa någonting alls och vi kom dit runt 10.30. Det var mäktigt att se och solen lyste på oss hela dagen och givetvis hade jag inte tänkt på de innan så när jag satte mig på bussen till Gto igen var jag röd som en tomat förutom runt ögonen där jag haft solgasögonen :P Under bussredan hem storhaglade det, det kallar jag bra taiming ;)
Taget från trappen upp på "La Pirámide del sol" och i bakgrunden ser ni "La Pirámide de la luna"
Guadalajara
Guadalajara ligger hur som helst 4 timmar med buss ut mot Stilla Havet från Guanajuato, bussen avgick från Gto runt 8:40 och vi kom då fram ungefär runt 13.00 tiden. Eftersom vi inte hade fixat något boende i förväg så bestämde vi oss för att det var bäst att börja i den änden.... Jag hade sett ut ett hostel som skulle vara billigit och ligga i centrum enligt Lonley Planet så vi styrde kosan ditåt och hade bestämt oss för att sova i en sal med 8 tjejer för 140 pesos var då hon som jobbade var vänlig nog att tala om för oss att det skulle vara en spelning på hostelet samma kväll... Helena har haft rejäl hosta de senaste dagarna och min röst har inte gått att lita på så vi bestämde oss ganska snabbt för att det då var bättre att leta vidare... (Är det dock någon som inom en snar framtid ska åka till Guadalajara kan jag rekommendera detta hostel som heter Hostel de Guadalajara.. jag tycker det verkar riktigt bra boende för pengarna!) Hur som helst så hamnade vi tillslut på ett riktigt slitet hotell "Hotel Hamilton" som också ligger relativt centralt men som inte var lika fint som hostalet.. Rummet känndes relativt rent och lakanen nytvättade så de dög gott för oss.. vi tänkte att vi ändå inte skulle göra mer än att sova på rummet och vi fick egen dusch och egen toa även om den inte var nyrenoverad... 190 pesos (103kr) kostade det rummet för två... Det vi dock glömde tänka på var vad som fanns i omgivningen för när vi kom tillbaka runt 23 tiden samma kväll för att sova så visade det sig att grannporten var ett hårdrocksställe som spelade hårdrocksmusik på högstavolym säkert till två tre på natten.... jag vet inte hur många timmar det var relativt tyst men det var inte många för sedan på morgontimmarna började lastbilar, bussar och bilar köra och tuta på varandra på vägen vi hade just under fönstret... så det blev inte så många timmars djup sömn trots öronproppar :P I övirg kan jag rekommendera detta hotell för den som vill bo riktigt billigt, ha en toalett att använda och en säng att sova på men inte så hårda krav på hur det ska se ut...
När vi väl hade bestämt oss för det där hotellet gick vi nöjda men hungriga ut på stan för att leta restaurangställe... vi hade passerat ett stället i vårt letande av bostad där det satt en massa mexikaner så vi tänkte att dit måste vi gå.. När vi kom tillbaka var det kö för att få bord och då var saken avgjord, där skulle vi äta! Tack och lov gick kön ganska fort och vi fick beställa mat. Det blev tortas ahogadas (typ baugett fylld med kyckling i tomatsås) och la gorda especial bestående av enchiladas med mole och en annan gulsås som vi inte vet namet på... Båda dessa rätter hade vi blivit rekommenderade att prova så vi delade på två rätter... Jag älskade tortas ahogadas, tyckte inte alls om enchiladas i gul sås och molen (som är en typ sås med choklad) var inte super i början men jag tror det är en smak man måste vänja sig lite vid för att tycka mycket om så ja ska definitiv prova den igen! La gorda hette stället och är ett måste om man ska till Guadalajara för det var välgjord mat till en bra peng!
Eftersom vi var ganska förkylda så bestämde vi oss att ta turistbussen runt stan direkt efter maten för att smälta den och för att inte behöva gå så mycket. Jag tycker det var ett bra val.. vi satte oss längst upp på var sin sida för att täcka upp de flesta kameravinklar och vi fick se mycket av staden som är sååå mycket större än Guanajuato (4,1 miljoner invå) Bussturen kanske egentligen inte bjöd på så jättemycket att se men det var skönt att inte behöva gå så mycket i alla fall :P Helena var grymt sugen på att köpa jeans så efter bussturen sprang vi runt i affärer och letade fram till ca 21.00... då hade vi också hunnit upptäcka möjligheten att köpa Italiensk glass som vi tänkte skulle göra gott för våra onda halsar vilket det också gjorde...
I Guadalajara kan man köpa mezcal som är nån typ av sprit som egentligen görs i Oaxaca (söderut) och som har en mask innuti sig... den här spriten får man inte tag på i alla städer så vi hade blivit ombedda att köpa hem en flaska till en klasskompis och då passade jag på att köpa en flaska att ta med hem också... ska bli spännande att testa den såsmåningom :P En kompis till Helena i Sverige har dessutom bott i Guadalajara för 7 år sedan så hon hade tipsat oss om att besöka en bar som heter La Fuente som är stadens äldsta... så för att göra ytterligare gott för våra halsar och döda lite fler bakterier gick vi dit för att dricka vår första (!) tequila i Mexico... vi hade dessutom så tur att vi blev bjudna på den av bartendern ;) För att avsluta kvällen gick vi vidare till ett stället som heter Chai och drack var sitt, just det, chai te.... Efter det blev det hotellet där vi trodde att vi skulle få sova i lugn och ro :P Hur som helst var vi nöjda med eftermiddagen och väldigt väldigt trötta....
På söndagen steg vi upp runt 8, gick ut och åt frukost för att sedan besöka San Juan de Dios som är en superstor marknad som säljer allt från skor och cdskivor till käder och mat... Helena köpte någon t-shirt och jag var riktigt sugen på converse skor men de som jag ville ha fanns inte i min storlek :( Jag hoppas jag kommer hitta dem här i Guanajuato eller åtminstone i Leon när vi ska åka dit och shoppa...
Sammanfattningsvis så tycker jag Guadalajara är en riktigt trevlig stad och jag tycker det fanns riktigt mkt shopping och mycket mer att se än vad vi hann med... Det är absolut det rätta stället att åka till om man vill köpa brölloppsklänning för sånada affärer fanns det i varje hörn! Då kan man dessutom passa på att åka till Puerta Vallarta på badsemester som ligger relativt nära... Ska man åka ska man i alla fall ha 2 heldagar i Guadalajara, vi hade just och pass 24 timmar :P Jag skulle gärna åka tillbaka!
San Miguel de Allende
När vi skulle åka hem tyckte Dante att det var dags att ta en annan väg för det är ju inge kul att åka samma två gånger så han tog oss hem via Dolores Hidalgo som är en stad med mycket hantverk överallt.. men det bästa av allt var vägen som vi åkte på.. den var väldigt kurvig så man kunde inte köra så fort men utsikten var magnifik... gröna berg och kullar omringade oss heela tiden och när vi närmade oss Guanajuato stannade vi på två utsiktsplatser för att njuta lite extra... (kortet som är header är från den vägen) Det blev en lång dag men med mycket fina intryck och god mat :)
Tampico
Vi blev upphämtade på busstationen av Ferr (Fernando) som vi läser lingvistik med, han är från Tampico egentligen och hade åkt hem denna helg för att fira sin mamma som fyllde år. Eftersom det var så tidigt på morgonen när vi kom var ingenting öppet så vi tog en taxi hem till Ferr för att vila lite och invänta att dagen skulle börja på riktigt. Stackars Ferr hade dessutom varit ute och festat kvällen innan och inte kommit hem förrän runt 05 tiden på morgonen så han var riktigt trött :P Som tur var hade hans sovrum aircondition så det var svalt och skönt att lägga sig i hans dubbelsäng och invänta frukosten. När klockan väl var slagen tog han med oss till ett tacosställe som vi aldrig skulle ha hittat till själva där dom gjorde super goda tacos med typ köttsoppeliknande kött fast finrivet som man pressade lite lime på innan man stoppade i sig... det var super gott! Efter 6 stycken sånna blev det stranden! Först blev jag lite besviken eftersom det inte fanns solsängar att hyra utan bara trästolar som såg obekväma ut så vi bestämde oss ganska snabbt för att bara lägga ut våra nyinköpta saronger på sanden. Vattnet känndes först kallt men när man hade vant sig lite var det hur skönt som helst!
Eftersom vi var relativt vita bestämde vi oss ganska snabbt för att inte vara ute hela första dagen (som om det hjälpte vi hade båda babianrumpor ändå när vi skulle lägga oss på kvällen :P) utan ta det lite lugnt så redan runt 14.30 lämnade vi stranden för att fylla på med energi. Ferr insisterade på att vi skulle äta på "El Camarón Vaquero" och så blev det och tack gode gud för de! Jag tror inte jag har ätit godare räkor i hela mitt liv! Jag och Helena tyckte de var ganska dyrt så vi bestämde oss för att dela på en räkrätt, speciellt när killarna sa att man fick mycket mat. Så vi beställde inte jätteräkor inrullade i bacon. Det vi inte visste var att det ingick en soppa till förrätt, en massa gott bröd och så totopos givetvis (friterat majsbröd i trekanter, typ som våra tacochips men godare) Våra räkor kom dessutom med ganska mycket ris (det är inte vanligt i mexico) och så beställde killarna in en rätt som vi alla delade på, räkor, krabba och lite mer fiskkött i en super god sås som var lite chilistark (så klart :P) Gud vad jag njöt.. det var då himla gott och när vi gick därifrån känndes de som jag rullade fram...
Lunch på "El Camarón Vaquero"
Krabba på stranden Tacos till frukost
Aftonen och kvällen gjorde vi inte så mycket på.. tog det mest lugnt hemma hos Ferr. Jag och Helena flyttade in i ett rum på ett hotell som låg på andra sidan gatan där han bodde och innan vi stupade i säng försökte vi se en film men vi var alla för trötta och somnade :P (eller jag å helena somnade så ferr gick hem) Hotellet vi bodde på hette El Oasis och det kan jag rekommendera, det var helt okay för priset, 300 pesos (ca 170 kr) natten för två i ett dubbelrum med en ca 140s säng med egen toa och dusch. Där sov vi mycket gott!
Lördagen spenderade vi hela dagen på stranden men vi hyrde sånna där stolar i skuggan för att kunna fly undan den starka solen lite grann.. det var skönt... Jag badade en massa och gick en promenad längs strandkanten.. superhärligt! Lunch köpte vi på stranden av försäljare, det blev krabbskal fylld med krabbkött med lök å sånt samt en panini (typ pirog) plus en varm, lång majskolv :) Vi stannade på stranden och njöt till klockan fem innan vi återvände till hotellet och duschade av oss allt salt...
Middag på lördagskvällen blev en paella... kansker mer typiskt Spanien än Mexico men de var den godaste paellan jag ätit hittils! Restaurangen heter Troya om det är någon som ska till Tampico inom en snar framtid och vill äta riktigt gott! Sedan följde vi med en av Ferrs kompisar till en restaurang/bar där det var livemusik men vi var ganska trött den kvällen också så vi kom oss hem redan runt 2 tiden.
Söndagen var den enda dagen som det inte var strålande sol på och det kom till och med en liten regnskur... vi blev återigen tagna till ett supergott tacosställe där vi käkade frukost och sedan tog vi en taxi till lagunen som finns i Tampico... jättevackert ställe där vi köpte glass som inte smakde någonting (säga vad man vill om Italien men där kan dom göra glass!) innan det var dags att hämta väskorna och dra sig till bussen.
Hemresan blev som följer:
15.00 - 22.00 Tampico till San Luis Potosí
23.45 - 02.30 San Luis Potosí till Leon
04.15 - 05.00 Leon till Guanajuato
Ni kan ju tänka er hur mkt sömn man fick och hur pigg man var på lektionen 09.00 på måndagen (vi hann sova 1,5 timme i sängen innan vi steg upp igen :P) men det var lät värt det och gick faktiskt bättre än jag trodde de skulle göra!
Sammanfattningsvis så var det absolut bästa att ha Ferr på plats som kände till alla bra matställen, han vet verkligen hur mat ska smaka den pojken! Stranden var okay men jag har varit på bättre, staden var okcså helt okay men jag tror det finns bättre kusstäder. Jag fick sola, bada och har nu äntligen i alla fall lite lite färg på benen så jag är mkt nöjd!
Svensk middag med vänner
De flesta av de som vi var till Vulkanerna med böjd vi följande lördag hem till oss på en svensk middag. Vi blev nio stycken ätande totalt och hade en rikigt trevlig kväll med många skratt, härliga skämt och en lyckad kväll som slutade på La Boga där vi dansade salsa till halv fem på morgonen då vi blev hungriga igen och bestämde oss för att ta en pizza slize innan vi igck hem för att sova.
Klockan sju hade vi bjudit hem våra gäster som inte dök upp förrän vid åttatiden (vi glömde att vi var i Mexico) och då inledde vi matfesten med laxröra på en brödbit som förrätt, sedan övergick vi till baconinlindad kyclingfilé fylld med fetaost med potatisgratäng (och morötter så klart) till huvudrätt samt pannacotta med kiwi och jordgubbar (dock inte lika goda som pappas) som slutklämm.... Det smakade kanske inte exakts som de skulle ha gjort hemma men det blev riktigt lyckat och riktigt gott.
Vi hade först tänkt göra en kladdkaka till efterrätt men eftersom vi inte kunde få tag på kakao så sket sig den idén ganska snabbt och efterrätten blev utbytt till en variant på pannacotta. Både till pannacotta och potatisgratäng behöver man vispgrädde vilket vi också hade köpt hem. Dock hade vi räknat med att vispgrädde ska gå att vispa, den grädde som vi hade köpt gick inte att vispa plus att den smakade pyton. Smått oroliga hällde vi ner denna grädde i vår potatisgratäng och i vår pannacotta (som inte alls fick den volym den skulle)... tack och lov blev slutresultatet bra i alla fall och en äckliga "grädd" smaken gjorde sig bra tillsammans med annat som tur var!
Från vänster i bild, Federico, Andrés, Fernando, Lisa, Veronica och Laura. De som saknas är Dante, jag
och Helena...
Los Vulcanes
Lördagen efter La Bufa och Silao, (alltå en vecka senare), packade vi ihop lite saker för övernattning och slängde in våra väskor i bagaget på en bil och iväg bar det först mot Salamanca där vi plockade upp några fler, maten vi behövde, öl, tält och lite annat. Slutdestinationen var Valle Santiago som är ett vulkanområdet ca 1,5 h i bil från Guanajuato. Vi körde till en vulkan som kallas för Olla de Alvarez som är en icke aktiv vulkan som numera rymmer en liten by i sin krater. Där finns det också möjlighet att campa, laga mat och bada i en bassäng om man känner för det. När vi kom fram var vi alla ganska hungriga och därför satte killarna igång med grillningen på en gång medan vi andra minglade runt och umgicks. Vi var ungefär 13 stycken som åkt iväg; jag och Helena, Laura (argentina), Lisa (tyskland), Veronica (Usa), Federico (argentina) alla vi utbyesstudenter som fått lite kontakt under första veckan. De som hade annordnat denna utflykt var fram förallt Fernando och Andrés som är två anfitriones (faddrar) för utbytesstudenter som bland annat hjälpt oss hitta boende första veckan. Fernando hade dessutom bjudit med sin tyskalärare och hennes pojkvän samt en tre, fyra klasskompisar som jag inte minns namnet på :P
På väg Byn vi tältade i ligger Utsikten från poolen
i mitten av bilden
Till förrätt bjöds vi på någon typ av friterat bröd med chilisås att lägga på som var ganska stark men hade väldigt god smak. Sedan fanns det grillat kött och chorizokorv till huvudrätt som var grillat med lime på, super gott! Till detta tillagades också quesadillas som är tortillabröd som viks dubbelt å så lägger man ost emellan som får smälta. Riktigt gott var det och mätt blev man!
Grillning! Tältargänget :)
Efter mörkrets inbrott tändes en lägereld och gitarren plockades fram å vi hade det mysigt i mörkret sjungandes och skojandes. När man blev för trött var det bara att plocka fram sin nyinköpta sovsäck och gå till det färdiguppställda tälet och välja sig en sovplats. Jag kankse inte kan säga att jag sov som en prinsessa men för att vara en natt direkt på tältduken i en inte alls så bra sovsäck och utan kudde sov jag riktigt gott.
Följande dag steg vi upp ganska tidigt, packade ihop och sedan bar det av mot de sex återstående vulkanerna för att få se lite mer av vad Valle Santiago hade att erbjuda. Vi åkte inte till alla sex utan det belv bara två till men det räckte gott och väl. Den ena tycker jag inte var så mycket att se men den andra var däremot riktigt cool. Den heter Rincon de Parangueo och för att komma in till dess mitt var man tvungen att gå genom en ganska lång och mörk tunnel och när man kom fram till kratern på vulkanen möttes man av ett jätteljust och vitt kalkland. Riktigt i mitten av kratern fanns det fortfarande kvar lite vatten och just runt den lilla sjön var marken väldigt porös. Solen lyste och det var jättevarmt och eftersom marken var alldeles vit blev man bländad, om ni åker hit någon gång glöm inte att ta med solglasögonen som jag gjorde, det var hemskt!
Tunneln man gick genom Vulkanens krater
Vinden har vänt...
Ja, jag tror faktiskt det, eller åtminstone hoppas jag det. Det har inte regnat eller åskat i Guanajuato på två hela dagar, helt otroligt! De senaste två, tre veckorna har man i princip kunnat ställa klockan efter regnet och jag kan försäkra att jag är gode less på blixtar och buller trots att det varit väldigt vacker på himlen ibland. Med solen har också värmen kommit tillbaka, underbart! Nu återstår det bara att bli frisk så är allt som de ska igen... tyvärr har dock febern bytts ut mot diarré utan att jag förstår vad jag har ätit som inte passar.. men men... idag har jag ätit soppa, ris och bananer eftersom det står att det är det bästa för diarrémage i min lilla resohälsebok... jag hoppas det hjälper snabbt så jag är bättre redan imorgon för det är inte så kul mat att leva på...
La Bufa och rodeo i Silao
Vandringen uppåt... Gruppen som gick upp... Utsikten...
På eftermiddagen ville Fernando (en av anfitrionerna) att vi skulle följa med honom til Silao och hans farbrors ranch där det skulle vara nå typ av event. Jag och Helena var inte sena att haka på och tur var det för det blev verkligen en upplevelse a la México. På ranchen hölls det nämligen rodeo, det var tävlingar på häst och med tjuriga åsnor. Tjuren som männen rider på får dels ett snöre bundet vid främre benen som man kan hålla i sig i när man rider och dels ett snöre som binds vid bakbenen på ett sådant sätt att det ska irritera tjuren så han blir svårriden. Man får dessutom bara hålla i sig med ena handen och den andra ska vara i luften. Klarar man av att sitta kvar på tjuren i 8 sekunder har man vunnit annars vinner tjuren. Klarar man sina 8 sekunder går man vidare till nästa omgång men undertiden vi såg på var det inte så många som klarade sig och några ramlade dessutom av på ett ganska otäckt sätt. Tack och lov använder de någon form av hårt skydd för bröstkorg och rygg och de flesta har dessutom hjälm. Här ute på landet hade de flesta cowboyhatt (sombrero), boots och jeans, så där som man tänker att det ska vara i hela Mexico men inte har sett en skymt av inne i Guanajuato – jag tänker verkligen ha med mej en sån hatt hem!
Rodeo... en av tjurarna... hästtävling... åsnetävling...
När vi lämnade ranchen blev vi medtagna till farbrorns farm riktigt ute på landet och när Helena bad om att få låna toaletten blev hon hänvisad till ett mörk rum inne i det lilla huset, ett rum som var helt tomt, hon skulle alltså kissa på golvet (!). Avslutningsvis åkte vi tillbaka till Silao där vi träffade hela Fernandos familj och hans mormor bad oss ta väl hand om honom när han åker till Tyskland som utbytesstudent (det är inte så vanligt att man gör sånt här, mer vanligt att åka på utbyte inom Mexico) Eftersom vi inte ätit på länge så skrek magarna och därför bjöd Fernando oss på tacos ute på gatan, det blev tacos av griskött med basilika, lök och chipotle inte alls så starkt och riktigt riktigt gott! Lite orolig blev man ju för att man skulle bli dålig i magen av att äta sådär ute på gatan men vi klarade oss riktigt bra :)
Söker medlidande...
Jag har feber, om än bara lite så har jag feber å hosta, mycket hosta :( Igår var det dessutom día de Independencia, Méxicos självständighetsdag vilket verkligen firas i detta land, med andra ord var det fest överallt men jag kunde knappt stiga upp från sängen... Hade tänkt orka gå ner till La Alhondiga för att höra "el grito" (skriket) klockan 23:00 då någon håller ett kort tal och sedan ropar alla "viva mexico" - leve México men inte ens det orkade jag... utan jag gick över till Dantes rum istället och såg på tv:n där de sände från México City och Zócalo, det största torget i huvudstaden (dessutom ett av världens största). Efteråt så blev det en massa fina fyrverkerier så jag fick nästan känslan av att det var Nyårsafton, stod ute och frös och tittade på himlen...
Jag ber om ursäkt att det inte händer så mycket på denna blogg, jag jobbar förfullt med headern men det finns inte så mycket tid över just nu, jag hoppas ni har tålamod, jag ska ju vara i Guanajuato hela helgen så jag hoppas jag får lite tid över till att pyssla med bloggen, har dock tenta på måndag så den måste komma i första hand...
La Alhondiga, Guanajuato
Universidad de Guanajuato
Guanajuato Universitet har sin huvudbyggnad mitt inne i stan och då menar jag verkligen
mitt inne i stan = inklämmd i centrum bland alla andra hus. Men byggnaden är verkligen
super snygg och när man står nedanför trapporna så känns den inte så inträngd utan det
är mest när man ser ditåt från terassen och inser att man knappt lägger märke till
väggarna med dess toppar när man gårförbi på gatan för byggnaden har inte fått det
utrymme den förtjänar.
Hur som helst så är Universitetet uppdelat på en massa mindre campus och det är inte många alls som har förmånen att ha föreläsningar i denna byggnad. Jag som läser på la división letras (bokstavs fakulteten mer eller mindre direkt översatt :P) har mina föreläsningar i lingvistik och språkhistoria i Valenciana som ligger ca 15 minuter bort med buss. Grammatik och litteratur läser vi på Escuela de Idiomas (språkskolan) som ligger 1 minut från vår dörr :D De fyra lärare som jag har tycker jag är bra och håller bra kvalité, Ía som jag har i lingvistik ligger klart på topp men de andra sackar inte så långt efter.
Totalt sett vet jag inte hur många Campus som finns runt om stan men det är några stycken i alla fall. För oss som är här på Intercambio (utbyte) finns det som hemma kallas ”International Office” dit vi kan vända oss när vi undrar saker. Det var också de som hjälpte oss fylla i alla tusen (nej det var inte tusen, det bara känndes som de) papper vi var tvugna att fylla i för att kunna bli inskrivna vid Universitetet. Dessutom finns de som kallas ”anfitriones” (typ faddrar) som anordnar resor och aktiviteter för utlänningarna. Hittills har vi fått bra hjälp när vi har bett om det och blivit både bra behandlade och bemötta av alla med undantag för en lärare som behandlade oss som luft, (vi bytte då grupp).
Så här bor jag
När jag kom till Guanajuato hade jag bokat ett hostel som heter ”Hostal Casa del Angel” och som ligger ca 50 meter från Universitetets huvudbyggnad inne i centrum. Jag och Helena, (tjejen som jag är här med - vidabuena.blogg.se) bodde i ett eget rum med tre sängar och vi betalade 300 pesos var per natt (ca 170 kr) ganska dyrt men vi hade bokat från Sverige via hostelbookers.com så jag tror det är anledningen. Hostalet var helt okay, det luktade lite fukt i vårt rum, köket är oanvändbart (om man inte gillar kackelackor i maten) och det finns bara en tjej och en kill toalett, men i övrigt upplevde jag det rent och städat. Personalen var jättetrevlig, verkligen mån om en och väldigt hjälpsam, jag kan rekommendera detta ställe om man söker boende i Guanajuato under en kortare tid.
Eftersom vi ska vara här i Guanajuato ca fyra månader så började vi genast leta ett mer permanent boende. Det allra vanligaste är att man hyr ett rum hemma hos någon familj eller ensamstående med rum över. En del delar också lägenhet tillsammans med andra och delar då kök, toa och vardagsrum men har ett eget sovrum. Vi hade som mål att inte bo med andra utlänningar än oss själva för att få så mycket närkontakt med México, mexicaner och spanskan som möjligt och vi lyckades!
Vi delar i och för sig sovrum men det är relativt stort och vi har hängt upp ett skynke mellan våra sängar så att vi inte stör varandra om den ena vill sova och den andra ha lampan tänd. Vi hyr av en ingenjör som heter Dante som precis fyllt 30. Lägenheten har ett vardagsrum kopplat till ett kök, en toalett som vi då delar mellan tre (funkar hur bra som helst!) och ett sovrum nere som för det mesta står tomt (de är ej ute för uthyrning). Allt detta på nedreplan. På övreplan kommer man först upp till en terass där vi har en utemöbel som vi kan sitta i och njuta av utsikten över stan, den är super! På detta plan finns också två sovrum, varav vi hyr ett och det andra tillhör vår ”casero”. Alla rum är under tak förutom trappen upp och hallen nere, så regnar det och jag vill gå på toa måste jag använda paraply (om jag inte vill bli blöt förståss :P) För detta betalar vi 1000 pesos (ca 550kr) var i månaden och då ingår dricksvattnet och städning en gång i veckan. Det är inte vår kära vän ingenjören som städar om ni nu trodde de utan de kommer hit en kvinna som heter Pamela och städar hela lägenheten, lämnar vi våran dörr öppen så får vi också vårat rum städat.
Guanajuato ~ staden som aldrig sover
Jag befinner mig alltså för tillfället i Guanajuato, México som utbytesstudent. Här läser jag lingvistik, språkhistoria, litteratur och lite grammatik från första augusti till mitten av december istället för att läsa Spanska C3 i Umeå.
För er som inte har nån koll på México (det hade inte jag heller innan jag kom hit) ligger Guanajuato ca 4 timmar med buss (rakt upp) norr om Mexico City på 2 000 meter över havet och är en ganska liten stad med ca 73 000 invånare varav en stor procent är studenter... Staden ligger i en ravin och är därför väldigt långsmal med gröna kullar i bakgrunden och med färgglada hus som klär ravinkanten. Det enda som ligger på plan yta är centrum och utgår man därifrån får man i princip gå uppför vart än man ska och nerför när man då ska tillbaka... I princip alla gator är gjord av kullersten och de flesta väldigt smala och enkelriktade. Jag tycker om det för det göra staden så mysig. Däremot saknar jag grönområden att vistas i för det finns ingen park nära centrum i alla fall där man kan sätta sig i gräset.
I Guanajuato händer det alltid, alltid, alltid saker, staden sover aldrig och det är aldrig tyst inte ens under de tidigaste morgontimmarna. Bara under den månad som vi har hunnit vara här har det varit filmfestival, konsertvisning på storbildsskärm, inspelning av någon film, manifestationer, studenternas egen dag med massa evenemang osv. Under 15 dagar i oktober hålls dessutom Cervantino festivalen här i Guanajuato som är en av Latinamerikas största festivaler, det ska bli intressant att uppleva men de säger att priserna i princip dubblas och att staden blir fullsmockad så jag undrar hur mycket man kommer orka trängas med alla människor.
(ni kan klicka på de små bilderna om ni vill se dem lite större)
